Det var den frågan som ställdes på sin spets när den tyska förbundsstaten till slut tvingades agera. Under flera år hade operatörer som bet365, ComeOn och Betsson riktat in sig på tyska spelare med licenser från Malta eller Gibraltar. Tysk rätt förbjöd onlinekasinon, men efterlevnaden var ett skämt. Spelarna loggade in ändå. Betalningsleverantörerna blundade. Förbundsstaterna tjänade inga skattepengar.
I praktI praktiken innebar det att den tyska licensen var ett papper utan värde. En spelare i Hamburg kunde sitta hemma i soffan och spela roulette hos LeoVegas med en maltesisk licens utan att någon lyfte ett finger. Tillsynsmyndigheterna saknade både verktyg och resurser. De försökte stänga ned sajterna, men domänerna bytte namn lika snabbt som spelarna bytte insats.
Resultatet blev en marknad i skuggan. Inga skatter, inga konsumentskydd, ingen åldersverifiering. En 17-åring kunde i teorin registrera sig på ett casino och sätta in pengar med ett betalkort inom loppet av fem minuter. Det var just det som till slut tvingade politikerna att agera – inte moral, utan kontrollförlust.
Förbundsstaterna såg att intäkterna gick till Malta och Gibraltar. De såg att problemspelandet ökade. Och de såg att den gamla lagen från 2008 var hopplöst föråldrad. Därför föddes GlüStV – den nya tyska spelstatsfördraget som trädde i kraft 2021. Men vägen dit var allt annat än rak.